Släkt men ändå olika: Punkrocken och New Wave

Den hårda punkrocken

Punkrocken (även kallad bara punk) uppkom under mitten av 70-talet främst inom den amerikanska och brittiska musikindustrin. Punken kom till som en motrörelse till den vanliga (mainstream) och kommersiella musiken som dominerade på den tiden. Vanliga kännetecken var bland annat korta, intensiva låtar med politiska texter och en gör-det-själv attityd. Band som amerikanska The Ramones och brittiska Sex Pistols ansågs som fronten inom punkens framfart. En ännu snabbare och hårdare stil inom punken, kallad hardcore punk, växte fram i början av 80-talet och senare under 90-talet tog den en ny riktning och formades till en mer lyssnarvänlig punk med betoning på pop där grupper som The Offspring och Green Day verkade.

New Wave – en annorlunda utveckling från punkrocken

En annan genre som tog avstamp från punkrocken var New Wave som satte samman punk med elektronisk och experimentell musik. Genren hade ett poppigare sound och större komplexitet än sin föregångare punken och uppkomsten beror troligtvis på flera aspekter, där den mest omtalade är att punken som genre sålde dåligt och banden ville åtskilja sig ifrån det. New Wave blev även en sorts samlingsterm vid kategoriseringen och marknadsföring av många band, vilket gav upphov till viss förvirring bland konsumenterna. Band som medverkade inom New Wave var bland andra Talking Heads, som blev intagna i Rock and Roll Hall of Fame 2002, och Blondie, som under 2017 släppte sitt elfte album, Pollinator.

Under tidigt 90-tal föddes en sorts blandning mellan post punk och New Wave där banden tog inspiration från The Clash och Blondie med flera. Genren kallades New Wave of New Wave och var relativt kortlevad, men den gav luft åt New Wave som fortsatte att blomstra efteråt. Dock så har flera band från 2000-talet fått just benämningen New Wave of New Wave; band som The Strokes, The Killers och Franz Ferdinand.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *